VIKTIG INFO – TA ER TID ATT LÄSA DETTA!!!!!

Onsdagen den 23 november hade skolrådet bjudit in politiker och tjänstemän från Borås stad och Stadsdel väster för att diskutera hur de tänkte och funderade om Sjömarken och då med fokus på Sjömarkenskolan.

En av anledningarna till detta mötet var att de vid ett möte i våras lovade oss att det skulle tas fram en långsiktig plan om utvecklingen för Sjömarkenskolan.

Under resans gång har det framkommit att stadsdelen tänkt införa någon form av fördelningsmodell för “pengarna” inom skolan inför 2012 och naturligtvis ville vi få svar på vad det skulle innebära för Sjömarkenskolan.

Så våra frågor inför mötet landade i följande frågeställningar: Hur kommer Sjömarkenskolans situation förändras i samband med den nya fördelningsmodellen som skall tillämpas inom stadsdel väster?

Hur har ni (tjänstemän och politiker) tänkt och resonerat när det gäller utvecklingen av Sjömarkenskolan inför framtiden, och så att ni samtidigt skall kunna avveckla barackerna från Sjömarkenskolans område inom rimlig tid? Finns det någon plan för detta?

För det första kan vi säga att det rent generellt var väldigt svårt att få några tydliga konkreta svar från politiker och tjänstemän. Men om vi skall försöka sammanfatta det som ändå sades så landar vi i följande:

På den första frågan om resurser så fick vi inte något löfte om varken mer eller mindre pengar till lärare och resurslärare. Angående läromedel fick vi däremot ett tydligt besked om att alla skolor i stadsdel väster skall få lika mycket pengar till läromedel till varje elev - men naturligtvis fick vi inte reda på hur mycket pengar det blir.

Eftersom pengar till skolan för lärare och resurspersoner nu skall baseras på antal elever och elever med behov av särskilt stöd i stället för som tidigare, kommer det förhoppningsvis innebära att Sjömarkenskolan kan behålla sin utbildande personal trots ytterligare neddragningar inom skolan i stadsdel väster.

Elevantalet kommer att öka på Sjömarkenskolan redan till hösten med ungefär en klass till. Detta innebär att skolan kommer vara tvungen att hantera detta på något sätt. Det kommer i princip innebära att redan till hösten 2012 kommer det att saknas ett klassrum om rektorn skall upprätthålla politikernas intention om mindre klasser.

Det finns då endast två alternativ kvar just nu, eftersom tjänstemännen och politikerna med kraft poängterade att ytterligare paviljonger till Sjömarkenskolan inte är aktuellt och dessa är: Om problemet hanteras av rektor så måste han slå samman några klasser eller göra några av de nya klasserna mycket stora. Hanteras det av tjänstemännen så är alternativet att transportera barnen (med buss) till en annan skola i stadsdelen. Vilken skola som skulle vara aktuell framkom inte i diskussionen utan det kanske visar sig i den lokalresursplan som stadsdelsnämnden får på sitt bord i december.

Den andra frågan handlade om planer för Sjömarken och Sjömarkenskolan. Det är så att Sammhällsplaneringskontoret har publicerat ett dokument där det står hur de tänker angående bostadsbyggande i Borås Stad (bostadsbyggnadsprogram) och där står att det kommer att bli möjligt att bygga ca 250 nya bostäder inom Sjömarkenskolans nuvarande upptagningsområde de närmaste 10 åren.

Det som framkom i svaren från tjänstemännen och politikerna på mötet var att till Sjömarken som samhälle finns det ingen plan i förhållande till ovan nämnda samhällsutveckling. När det gäller lokaler för skola och förskola kommer det avhandlas i en lokalresursplan som kommer att presenteras för nämnden i december. Enligt Malin Aronsson kommer det inte finnas något om utveckling av Sjömarkenskolan i det förslaget. Alltså vi tolkar det som om tjänstemännen inte ser problemet och därför vill de inte prioritera Sjömarkenskolan. När det gäller politikernas syn på saken så var det betydligt svårare att få ett besked. Till och med omöjligt om sanningen skall fram.

Sammanfattningsvis, vi blev inte mycket klokare efter mötet. Efter all möda med att begära ut siffror, sammanställa material och presentera det, upplever vi att det är oerhört svårt att få gehör och uppmärksamhet från tjänstemän och politiker. Det mesta som vi frågade om hänvisades till stadsdelsnämndens möte den 20:e december, kl 18.00, innan dess menade de att de inte kan ge besked (handlingarna blir offentliga imorgon den 13:e december). Problemet då är att vi inte längre kommer kunna påverka beslutet. Vi hoppas ju naturligtvis att dom har lyssnat och att dom tar med sig av det vi sagt, så att Sjömarkenskolan kommer upp på “dagordningen” igen. Vi vill bara påtala att redan till hösten 2012 måste någon form av anpassning ske. Som vi tolkat det finns det bara två alternativ – antingen kommer några klasser slås samman (dvs stora klasser, igen (suck), med minskad kvalité på utbildningen som konsekvens) eller så kommer barnen bussas till andra skolor (oklart vilken skola/skolor det blir).

I skolrådet ser vi nu att dessa frågor börjar kännas lite för stora för den lilla skara av föräldrar som sitter där en tisdag i månaden. Skolrådet behöver hålla på med andra frågor också. Vi har lagt ner mycket tid och möda men upplever att det ska mer till för att nå dit vi anser att vi behöver. Frågan är om det verkligen är skolrådet som skall driva dessa frågor eller om någon/några andra personer skall ta vid och bevaka dessa frågor i framtiden? Det är inte lätt att svara på, men vi får väl se vad som händer den 20:e i stadsdelsnämnden till att börja med.

Med vänlig hälsning, Skolrådet Sjömarkenskolan genom skolrådets ordförande Marie Klasson och Hans Eriksson

Jag har med detta mail nu tänkt lämna dessa frågeställningar eftersom det av olika skäl är svårt att få de uppgifter som jag efterfrågat och för att tiden inte räcker till.

Mailbilagorna finns med som ett separat dokument om ni vill läsa

/Hans Eriksson

Vidarebefordrat brev:

Från: Hans Eriksson

Ämne: Tjänsteutövning och resursfördelning

Datum: 18 oktober 2011 12:10:53

Till bland andra: Svante Stomberg (kommunchef), Christer Johansson (ekonomichef), Ola Sabel(chef för revisionen), Ulf Olsson(kommunstyrelsens ordförande), Lena Palmén (områdesansvarig för bla skola), Pelle Höög (kommunfullmäktiges ordförande)

Kopia: Malin Aronsson (stadsdelschef stadsdel väster), Hayne Hedin (områdesansvarig skola stadsdel väster), Magnus af Klint (ekonomichef stadsdel väster), Lennart Andreasson (ordförande stadsdel väster), Kerstin Hermansson (vice ordförande stadsdel väster)

Hej!

Jag skickar detta mail till er eftersom ni är ansvariga tjänstemän och politiker i Borås Stad. Syftet är att uppmärksamma er på att beslut tagna av fullmäktige och kommunstyrelse inte alltid efterlevs fullt ut i Stadsdel Väster. Jag anser att detta är mycket allvarligt och jag hoppas att ni har samma ståndpunkt som mig i den frågan.

Jag har identifierat några problem som enligt mig strider mot kommunallagen och tryckfrihetsförordningen och även i viss mån skollagen. Upprinnelsen är att berörda tjänstemän och till viss del även nämnden inte respekterat fullmäktiges beslut och att dessa inte kunnat svara på ett sätt som i sammanhanget förklarar deras beteende. Bilagt till detta mail finns några mailkonversationer mellan mig och stadsdelschef Malin Aronsson samt mig och stadsdelsnämndens ordförande Lennart Andreasson som visar en del av problemet.

Det första problemet handlar om att jag trots påstötningar inte fått svar på en fråga (fått uppgifter) som i sammanhanget är väsentlig i förhållande till kommunallagens och skollagens krav på likabehandling. Frågan som jag ställt är: Vilka mätbara parametrar ligger till grund för fördelningen av resurser som sker till skolan idag (läs 2011)? Jag vet naturligtvis att likabehandling i detta fallet inte innebär exakt lika mycket i fråga om resurser. Men det borde vara likabehandling så att eleven (i detta fallet) skall ha samma förutsättningar att lära sig. Idag är det inte lika när vissa skolor har råd att köpa datorer som läromedel till sina elever (minst 3000kr/elev och år, Särlaskolan) samtidigt som andra skolor endast har råd med en(!) ny lärobok (ca 100kr/elev och år, Sjömarkenskolan). Det är inte likabehandling.

Jag anser att Stadsdel Västers tjänstemän (Malin Aronsson, och Hayne Hedin som ursprungligen fick frågan) inte satt sig in i eller svarat på min fråga trots påstötningar och hänvisning till lagrum. Jag har väntat i ca 20 veckor (6 veckor sen senaste mailet) och varit generös med tolkningen “skyndsamt” så som det står i lagtexten (Tryckfrihetsförordning (1949:105) 2kap 13§). Nu väntar jag inte längre, utan vänder mig direkt till er.

Jag kan inte avgöra om det uteblivna svaret återspeglar arbetssituationen för stadsdelschefen eller områdeschefen, det får dom svara för, men det uteblivna svaret får som konsekvens att jag uppfattar tilldelningen inom Stadsdel Väster som godtycklig dvs inte grundad på sakliga skäl vilket strider mot kommunallagen (2kap 2§) och skollagen (1kap 5§, 8§ och 9§).

Enligt mitt sätt att se det har stadsdelsförvaltningen inte gett några sakliga argument för hur de agerat i frågan om tilldelning. De har svarat på frågan om HUR de gjort, ja, men de baserade sin tilldelning på något som verkar sakna saklig förankring (eftersom de inte har kunnat ge besked). Fakta i sig är inget argument. Det är lätt att skylla på omorganisationen från kommundelar till stadsdelar, men det innebär inte att man är fri från ansvaret för det som kommundelarna gjort.

Det andra problemet handlar om att tjänstemännen gått utanför de politiskt fastställda ramarna som beslutats av fullmäktige samtidigt som nämnden inte ändrat på riktlinjerna.

Med de beräkningar som jag gjort från de uppgifter som stadsdelsförvaltningen tillhandahållit har omfördelningen varit större än de 15% som det står om i budget som “tilläggsresurs”. När man jämför det som gått till respektive skola (pedagogisk resurs och läromedel) är omfördelningen upp till 23,3%. Stadsdelsförvaltningen får göra så om dom vill under förutsättning att det finns ett politiskt beslut i nämnden (då inom ramen för nämndens självstyre). Inga problem. Men vad jag kan se saknas ett sådant beslut i nämnden, vilket innebär att stadsdelsförvaltningen borde följa de riktlinjer som fullmäktige och kommunstyrelse gett.

Jag har framfört detta tidigare till stadsdelsnämnden (väster) som tog emot det som ett anmälningsärende. Jag var på nämndmötet (2011-06-21) när frågan skulle behandlas. Eftersom min fråga handlade om just nämndens vetskap och ansvar var jag där för att lyssna. Nämnden beslutade utan diskussion att: “anmälningsärenden läggs till handlingarna”. Enligt Lennart Andreasson hade han svarat på frågan, men det svaret handlade om tjänstemännens ställningstagande, inte om nämndens vetskap och agerande (se bifogat mail). Jag fick aldrig något svar på frågan om nämndens vetskap.

Det tredje problemet handlar om att tjänstemännen infört inköpsstopp på medel som är riktade till skolans läromedel.

Stadsdelsförvaltningen har nu under hösten lagt ett generellt inköpsstopp på grund av att andra sektorer inom ansvarsområdet har svårt att hålla budget. Inköpsstoppet inkluderar även de medel som fullmäktige och KS gav till stadsdelarna som skall gå till läromedel inom skolsektorn. Detta får naturligtvis extrema konsekvenser för pedagogerna som inte fått beställa de läromedel som de är i väldigt stort behov av. Att ta beslutet om inköpsstopp utan undantag tyder på dålig insikt i att dessa medel i årets tilldelning från kommunen är villkorade och inte skall omfördelas vilket verkar vara avsikten med tanke på att verksamheten inte får utnyttja medlen. De extra villkorade medlen som stadsdelen fick för läromedel skall enligt instruktionen redovisas separat och det innebär att de inte bör påverka årets resultat och därför skall de inte enligt mitt sätt att se det heller inkluderas i inköpsstoppet.

Med detta mail gör jag er uppmärksammade på sakernas tillstånd och förväntar mig att ni tar hand om frågorna på ett lämpligt sätt.

Hans Eriksson

Bilaga: Mailkonversation Stadsdel väster

Efter det samtal jag hade med Hayne Hedin i slutet av maj där jag fick reda på i vilket moment förvaltningen gör sin resursfördelning har jag undersökt omfördelningen i just den punkten. Det sker alltså när alla gemensamma kostnader OCH hyror är avdragna från skolsektorns budget. I princip är det rektors anslag exklusive hyra.

Det jag har funnit är att om man ser på omfördelningen i just det momentet omfördelas 23,3% av varje elevs resurs som går på Sjömarkenskolan. Fullmäktiges motsvarande siffra är max 15%.

Vill du läsa brevet och skrivelsen kan du göra det här.

/Hans Eriksson

Bakgrundsdata och hur det gick kan man läsa lite mer om här

/Hans Eriksson

Gjermund Henriksen

Vill du läsa repliken kan du läsa den på BT: “Vi tar skolan på allvar“

Igår var vi några representanter från skolrådet på stadsdelsnämndsmöte där vi ställde frågan “Hur tänker ansvariga politiker Lennart Andreasson och Lena Palmén hantera denna ”avart” inom skolsektorn i Borås?” om igen och hur de tänker agera angående situationen på Sjömarkenskolan, både på kort och lång sikt. Det enda beskedet som vi fick var att de i slutet på året (2011) skall komma med en plan. Om det var den kortsiktiga eller långsiktiga eller båda var lite oklart faktiskt. Om det var skolan i stadsdelen i allmänhet eller för Sjömarkenskolan specifikt var inte heller så tydligt.

Vi hoppas att politikerna börjar förstå vad vi menar, annars får vi fortsätta lite till, det återstår att se. Nu får vi vänta på svar från politikerna innan vi tar nästa steg.

Det som framgår är att politikerna fortfarande inte förstår situationen. Det verkar dessutom som om de haft felaktigt underlag när dom räknat, ex elevantalet stämmer inte. Vi kommer att bemöta denna replik i tidningen så snart som möjligt.

Det är riktigt sorgligt att de inte kan hålla sig till ämnet utan ger sig på oss istället. Det är i alla fall klart att den fråga som vi försökte få svar på har dom valt att helt ignorera. Frågan som inte besvarats är “Hur tänker Lennart Andreasson och Lena Palmén hantera denna ”avart” inom skolsektorn i Borås Stad?”

Vill du läsa repliken i BT hittar du länk här

—

Hur länge ska Sjömarkenskolan blöda?

Det verkar som om vi har några ansvariga politiker som över huvud taget inte insett hur allvarligt det egentligen står till med kommunens skola i Sjömarken, i alla fall sett till hur de argumenterar för och försvarar den snålt tilltagna resursen till Sjömarkenskolan. Det verkar finnas en direkt motvilja mot att ta tag i det verkliga problemet.

Ju mer vi sätter oss in i hur Sjömarkenskolan hanterats av politiker och tjänstemän i Borås Stad desto mer upprörda blir vi. Det visar sig att Sjömarkenskolan har förfördelats i resurstilldelning under flera år jämfört med budgetutvecklingen för grundskolan i Borås Stad. Det här handlar inte om Sjömarkenskolan mot någon annan av skolorna i Borås Stad. Det här handlar om att omfördelningen av resurserna till skolan måste göras inom rimliga gränser. Denna gången är det Sjömarkenskolan som drabbats, men problemet kan vara betydligt större än så.

När vi här pratar om resurser handlar det till syvende og sidst om pengar. Pengar som skolan använder till att betala lön till lärare, skolledning, städ och vaktmästare, kostnader för lokalhyror, undervisningsmaterial, ja till allt det som skolan behöver för att fungera som skola och arbetsplats. En viss omfördelning av resurser är rimlig att göra men när omfördelningen av resurserna inte längre kan spåras till fördelningsprinciperna blir den både ologisk och obegriplig. Omfördelning i detta fallet är när resurser (pengar) flyttas mellan stadsdelar och/eller skolor.

Enligt Borås Stads budget 2011 skall 85% av resursen för grundskolan gå till en basresurs och resterande 15% av resursen omfördelas mellan stadsdelarna. Största delen av stadsdelens gemensamma resurs för grundskolan baseras på dessa resurser i kombination med antal elever i stadsdelen.

Räknar man bort kostnader för sär- och friskola blir det ungefär 70 000 kr kvar av resursen stadsdelen får per elev (fördelningsberäkning för 2011 från Stadskansliet, ekonomistyrning). Delar man upp resursen som Sjömarkenskolan får till en resurs per elev, blir motsvarande belopp ungefär 38 000 kr (budgetutdrag för Sjömarkenskolan F-6). Det motsvarar en omfördelning på 45% vilket är tre gånger så stort.

Ser man sedan hur resurstilldelningen utvecklats över tid för Sjömarkenskolan kan man verkligen fundera på vilka principer som använts. Under de senaste fyra åren har resurserna till grundskolan i Borås Stad ökat med 15% per elev (Borås Stads Budgetar 2008 – 2011). Resursen till Sjömarkenskolan har under samma period minskat med -7% om man räknar per elev.

Som om detta inte var nog. Nu har det visat sig att Sjömarkenskolan börjat halka efter när det gäller måluppfyllelsen i jämförelse med Borås Stad. Enligt 2010 års siffror för de nationella proven för årskurs 5 klarar endast 60% av eleverna på Sjömarkenskolan godkänt i alla delmoment (utdrag om nationella prov Sjömarkenskolan 2006 – 2011). Genomsnittet för Borås är 78,9% (budget Borås Stad 2011). Detta innebär att det är nästan dubbelt så många elever i en klass på Sjömarkenskolan som inte klarar de nationella proven jämfört med genomsnittsklassen i Borås Stad.

Att då som politiker argumentera för att en 45% omfördelning av resursen är rätt och riktigt och att det är motiverat bara för att Sjömarkenskolan ”presterar så bra”, är ju inget annat än direkt lögn. Att sedan samma politiker uttrycker sig i Aftonbladet med ”Men vad är det de bråkar om egentligen?” är inte bara provocerande utan direkt kränkande. Vi undrar om någon av Borås Stads styrande politiker eller tjänstemän lyssnat på vad vi föräldrar sagt och om de över huvud taget försökt gå till botten med problemet och analyserat situationen?

Att resursen för Sjömarkenskolan minskat per elev under flera år samtidigt som grundskolans totala budget i Borås Stad ökat är inte rimligt, men det är vad som faktiskt hänt. Någonstans på vägen mellan fullmäktige och Sjömarkenskolan har det definitivt gått väldigt fel ifråga om hur resurser fördelats – det är för oss helt uppenbart.

Enligt kommunallagen (SFS1991:900, 6 kap) har politikerna i kommunstyrelsen och stadsdelsnämnden ett tydligt ansvar för att verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges beslut (budget) och intentioner (mål).
Sett ur Sjömarkenskolans perspektiv upplever vi väldigt konkret att politikerna och/eller tjänstemännen inte tagit sitt fulla ansvar i denna fråga.

Om kommunen verkligen vill att barnen i Sjömarken skall fortsätta gå i den kommunala skolan behöver de omgående skjuta till betydligt mer resurser till Sjömarkenskolan än vad den får idag. Då skulle Sjömarkenskolan kunna ge extra stöd till alla elever som har behov av det. Idag räcker inte resurserna till, utan många av dessa elever får klara sig på egen hand. Skolan blöder! Resurser behöver komma omgående och snälla, kom inte med ett plåster … det räcker inte långt, vi behöver något mycket större än ett plåster.

Hur tänker Lennart Andreasson och Lena Palmén hantera denna ”avart” inom skolsektorn i Borås Stad? Vi vill få besked! Det vi egentligen vill är att Sjömarkenskolans elever också får rimliga förutsättningar att lära sig läsa, skriva och räkna, så som de andra barnen får i Borås Stad.

Skolrådet vid Sjömarkenskolan
Gjermund Henriksen
Katarina Brissman
Gerd Eriksson
Gunilla Hedlund
Marie Klasson
Eva Kåpe
Niklas Samberg
Hans Eriksson

Det senaste handlar om Större lokaler & Ökade resurser